Hej!
ja det var ju ett tag sen jag skrev här, men nu ska vi se om jag kan ta upp det igen. I mitt senaste inlägg skrev jag att jag skulle börja på Sjuksköterskeprogrammet i Nyköping, så blev det inte, jag började på högskolan i Gävle istället
Hej!
ja det var ju ett tag sen jag skrev här, men nu ska vi se om jag kan ta upp det igen. I mitt senaste inlägg skrev jag att jag skulle börja på Sjuksköterskeprogrammet i Nyköping, så blev det inte, jag började på högskolan i Gävle istället
Är jag antagen till och det ska bli så spännande! jag är reserv i Västerås och hoppas lite på det men skulle bli nöjd med Nyköping med! weii
Den här videon är det massa bilder sammansatta från säsongen jag tävlade med The Track team. Jag hade skolrekordet i höjd hopp faktiskt haha. Nog för att jag hållt på med friidrott i Sverige men var jag så bra på höjdhopp? det hängde nog mer på att det aldrig varit något tjej som tävlat i höjdhopp från skolan så varje gång jag slog mitt eget rekord under säsongen så satte jag ju även ett nytt skolrekord.
Resan mot USA borjade tidig torsdag morgon, vi steg upp 4.45, kladda pa oss, packade ner det lilla vi packat upp och gick och at hotellfrukostet. Klockan 6 gick taxin till flygplatsen och val dar checkade vi in vaskorna, inte helt problemfritt dock! herregud. Forst hittade vi inte Continental airlines vid automaterna for incheckning,och nar vi fragade sa de i informationen att de har en egen incheckningsdisk, den var sa langt bort i hallen fran oss som man kunde komma, nar vi vall statt dar i ko en stund sager de att ”nej, ska ni till frankfurt ska ni checka in hos Lufthansa for den har flygningen” sa vi gar tillbaka allt vi gatt, och hittar bara SAS dar det star Frankfurt, dar horde vi tydligen inte heller hemma. Da fanns det bara nagra diskar kvar som vi inte provat, dar sager de att vi ska ga till contindental airlines diskarna! jag blir orolig, men gor mitt basta for att behalla lugnet och sager att vi har varit overallt men inget ar ratt, da kollar de pa biljetten och tydligen var Continental airlines enbart de vi bokat genom typ.. bla.Sa dar fick vi iaf checka in till slut och sen flog vi 2 h till Tyskland, 8-9 h till USA. Val framme ar min vaska borta, dagen efter fick jag tillbaka den.
De senaste dagarna har jag traffat kompisar, gatt pa 1 maj parad osv. Nu ska vi gora ordning det sista for att aka till Boston!
Att gå på studentbal har jag aldrig drömt om, redan i ettan tänkte jag att jag fått nog av bal sen den faktiskt ganska tråkiga balen i 9an. Men så kom Prom balen i USA och den tvekade jag inte en sekund på att gå på. Den var otroligt rolig, och det var för sällskapet! Jag och Ivy var väldigt tajta där på våren och vi hade väldigt roligt tillsammans.
I USA utnämner man ju en king and queen också. Jag vet faktiskt inte vad de baserar det på men tjejen som vart queen året jag var där, Anna, var en trevlig tjej som spelade i mitt lag och kung vart en kille som heter Tanner, han också en trevlig kille som var duktig på basket, men ja jag vet inte vad de går efter men det var ju inte som i filmerna där den elaka bitchen blir queen!
Hur som helst, man ska väll sluta när man har som roligast, brukar man inte säga så?! och med så bra vänner som jag hade på Prom tror jag inte att jag kunnat haft det roligare i Sverige när mina barndomsvänner redan tagit studenten och jag måste gått utan dem.
Min vän Jaimie, Promqueen 2008
Jag och Ivy
Jag och min klasskamrat Amanda, hon blev Prom princess, hon hade den finaste klänningen för kvällen tycker jag!
Grand canyon var en av de mest fantastiska saker jag såg under mitt år i USA. Jag är så glad att jag fått se nåt sånt fint. 8 december åkte jag med andra utbytesstudenter till Hualapai, Arizona, 2 ½ timme ifrån Las Vegas som vi åkte ifrån.
Det var en helt otrolig utsikt och man såg långt, långt.
Att gå på skywalken, ballkongen som är byggd över den 1,2 km djupa flodbädden var rätt läskigt men jag la mig till och med ner på glaset när fotografen tog bilder på oss.
Jag och en man skämtade att ”It´s okay.It´s only a mile deep” om glaset går sönder alltså.
På morgonen den 16 augusti 2008 var jag påväg på ett långt äventyr, jag vinkade av mina föräldrar och min bror och det finns inte ett ord som kan beskriva hur konstigt det kändes att veta att jag inte skulle få stå och prata med dem öga mot öga och krama dem på 10 månader. När jag klev på planet och knappade på displayed framför mig och hittade musik märkte jag till min förtjusning att det gick att lyssna på U2, att lyfta från marken och veta att jag inte skulle komma tillbaka förrän om 11 månader kändes nervöst och att då få lyssna på U2-Beautiful day var väldigt lugnande.
Idag är det dags igen, skillnaderna från den dagen är
Då reste jag helt själv för ett år,till ett land jag aldrig varit, där jag inte kände en enda människa. Idag reser jag med Christian, (det ska bli så kul att få visa honom Vermont!) till mitt andra hem där jag har personer som betyder mycket för mig!
När jag hörde låten när planet lyfte, så hade jag aldrig hört låten förut, inte sett videon heller för den delen förstås. När jag sen såg videon så tyckte jag den stämde ihop så mycket med vad låten betyder för mig. För mig betyder låten frihet, natur, och som de sjunger ”It´s a beautiful day, don´t let it get away” och det påminner en om att fånga dagen och såhär efteråt, att aldrig glömma alla underbara minnen därifrån. Jag tänker också på själva flygresan dit förstås, hur det kändes att lämna Sverige för USA ett år. Det känns ju klockrent att det är inspelat på en flygplats också.
Min väger 15 kg och Christians väger 7. För mig som tjej är det svårt att fatta att killar kan packa så lite för flera veckor!? är det bara jag eller är det en typisk tjej grej att packa lite för mkt. sen måste ju plattången med också.
Nu ska vi strax iväg mot flygplatsen.
Nu är jag i Örebro. Jag kom fram igår vid 15 tiden och vi åkte genast till apoteket för att köpa solkräm och ta ut lite mediciner vi behöver för resan. Sen efter middagen vart det en promenad i stadsparken..så himla fint! Körsbärsträden och tulpanerna blommade,gräset var grönt, vattnet var inte fruset..här har våren kommit mycket längre än Sundsvall, eller ja det är ju faktiskt sommar här nu, meterologiskt sett.
Herrman, Christians katt är van vid att få sova i hans säng men eftersom jag är allergisk så går ju inte det när jag är här, så inatt har vi haft en liten kisse som stått och jamat timtals utanför dörren! Det var inte så lätt att sova kan man ju säga..
